Nog för att livet aldrig blir som man tänkt sig. Det kan väl alla skriva under på. Rullar vi bak ett år från nu, tänk om jag hade vetat hur det kommande året skulle bli? Jag vill vara lite naiv nu, och tänka att det inte borde kunna hända så mycket när jag ska vara stadigt placerad i Göteborg i minst 3,5 år. Det låter så lugnt och skönt.

Fast man kan nog aldrig räkna med att perioder i livet ska vara på ett visst sätt, alltid händer det något. Något oväntat extra förgyllande...eller något oväntat nedslående... Ibland får man försöka slå sig själv i skallen och inse att "fortsätter jag såhär, så kommer det leda till det här". Det låter hur enkelt som helst. Jag har dock bevisat att jag varit klart sämst på att tänka så. Så har jag sagt jäävla idiot till mig själv tusen gånger. Och nu sa jag att jag var sämst på att försöka tänka så, för det kunde inte bli annat än bättre. Förhoppningsvis är jag inte lika dum idag. Lustigt nog är vi många som gör detsamma. Man fortsätter fastän man vet vart det leder.. eller så stannar man inte upp och bestämmer sig själv för hur man vill ha det och det hinner gå förlorat.  

När du vet att något inte är bra för dig, ja men sluta då... och när du vet vad du vill, ja kom igen - få det att bli så! Ingen annan kommer att fixa det åt dig. Det är också något vi alla kan skriva under på. Vi lär oss livets läxor hela tiden. Min största från förra året - låt inte tiden bara gå.

Snart blir det promenad i den fantastiska vårsolen!