fiaelisa

Det har blivit så att jag inte besökt Friskis på nästan två veckor men förut tog jag mig i kragen. Så visar det sig att den här ledaren har tempo och styrka i sig så att man aldrig sett på maken. Är det ett skämt eller? Pust! Inte bara jag - flåsade högt, fullständigt bolmande röda i ansiktena och tvungna att torka av den rinnande svetten igen och igen. Jag blev ärligt talat FÖRBANNAD på människan, när hon bytte från en utpumpande övning till en i stort sett likadan i direkt anslutning. Va fan tror hon!? Att vi är elitidrottare hela bunten eller!? Arhh jag klarar inte det här!!

Så sitter man på golvet och stretchar efteråt. Andas ut och det upphettade ansiktet får äntligen vila ifrån rinnande svett och man är nöjd. - Ja du lilla människa, du fick mig trött i alla fall. Så säger hon något om att utmana sig själv.

Det går upp för mig hur SÄMST jag är på att göra just det. Utmana mig själv. Slåss emot motstånd. När det blir svårt är det genast lättare att ge upp. Oh vad lätt det blev! Skönt. När takt 123-128 i Bachs konsert ser helt oöverkomliga ut, bestämmer jag mig direkt för att jag spelar de noter jag hinner. Typ. Mm... Och om man har fått litteratur att läsa till en dag där en del verkar helt oförståeligt, pssch - skumlös i ultrarapid så har du tittat på sidorna åtminstone. 

Det är inte svårt att lära sig om man tycker att det är lätt. Inte ett dugg, men när det tar emot... 

En av Sofia Elisabet Karin Carlssons enorma svagheter. Hur ska  man någonsin bli bättre om man inte utmanar sig själv?