fiaelisa

I onsdags morse lämnade Anna Notts igen och är tillbaka efter Sverige och Grekland här först den 19 maj, så det blir exakt två veckor som hon är på vift medan jag ska försöka hålla ställningarna. Än så länge håller jag modet uppe och har haft för mig grejer hela tiden. Jobbat, shoppat, träffat Simeon och varit ute med arbetskamrater :) I torsdags var nämligen Anna Collins hej-då-sammankomst. Hon och jag och Lauren L gick först och åt middag på en japansk restaurang som hette Wagamama, AS-gott! Därefter gick vi till bar Revolution och dit kom Sivan, Sam S, Dan, Martin, Dave och Lauren S också och det var riktigt kul! Sedan rockade vi på nattklubben Oceana och dit kom min break dansare när han hade slutat också. Det var en väldigt lyckad s.k. leaving do för Anna! Hon har sitt sista skift idag så henne kommer jag träffa senare för sista gången. Som arbetskamrater åtminstone, för vi har redan sagt att när hon har flyttat till London så måste jag komma och hälsa på.

Att man själv är på väg härifrån görs ju alltmer påtagligt nu när alla Annas grejer är borta från vårt rum, det är halvtomt och bara väntar på att min hälft också ska bort. När Anna är tillbaka ska vi bara vara lediga i ett par dagar och sedan åka och tömma för gott. Vissa saker gör inte situationen lättare för hjärtat nu precis, som att få höra av någon som stryker ens kind - "I am never gonna find anyone else like you, am I?" Eller att behöva trösta någon så ömt man bara kan efter att ha svarat på frågan... "Are you ever coming back...?" 

En alltför stor del av ens hjärta finns här för att man aldrig ska komma tillbaka, att komma tillbaka för att hälsa på är självklart, men att komma tillbaka för att bo, det kommer man med all sannolikhet inte att göra. Det här blir det svåraste uppbrott jag någonsin har varit med om - hands down.

Om jag nu ska försöka att vara lite positiv så har man ju även träffat vänner som kommer finnas kvar och faktiskt så kommer nog mina arbetskamrater Sivan och Martin att komma och hälsa på mig hemma i Sverige i juni. Jag har berättat om midsommar och det kanske blir så att de kommer och hoppar runt som grodor. Inte alls omöjligt som det låter nu, det vore ju himla himla kul, guuud vad de skulle tänka att svenskar måste vara helt jävla galna. Men Sivan kan ju riktig svenska iaf, en hel klockren mening som han säger med riktigt bra uttal och som han kommer ha väldigt stor nytta av - Jag gillar ost.

Det blir en riktig raggningsreplik det! Om några timmar är det dag för jobb igen, en lördagskväll till stängning men kanske inte alltför frenetisk eftersom det regnar och då har ju engelsmännen tendens att hålla sig inne....som jag idag tror jag minsann...:)