Jag har precis tittat på sammandraget av det kungliga bröllopet från igår. Blev alldeles varm i hela själen. De ser ju så kära ut att det inte är klokt! Kan ögon glittra så pass?:) Man blir ju som en liten drömmande småflicka av att se en sådan kärlekssaga. Talet Daniel höll till sin prinsessa var ärligt och känsligt och gick som en pil in i hjärtat. "- Victoria, störst av allt är kärleken. Jag älskar dig så."

En sådan karl hon fick tag i... Oh vad härlig den där sagan är...

Efteråt ringer jag till Anna som just då sitter i Hockley i Nottingham på en indisk restaurang med sin mamma, Windy och Mike. Hon berättar också att hon har varit inne på Bella och framför hälsningar till mig från Agustin och Martin. Åhhh!:( Där sitter hon just nu i Notts och i bakgrunden hörs "Sofia - we love you!!!" Ohh jag älskar er också! Jäkla tokar..:) Jag skulle vilja vara Harry Potter ibland... och kunna transferera mig. Jag önskade så, att jag var där just då. 

Några som alltid kommer att vara prinsar i vår saga.