Så jäkla fin midsommar det har varit. Solen har ju fasen strålat som aldrig förr på en midsommar! Och jag har jobbat midsommarafton och midsommardagen. Yepp. Då intalar jag mig att det kan vara bra att få känna på hur det kan vara att gå miste om saker - du är där och jobbar och tänker på alla som dansar kring stången, sjunger, snapsar och äter gott med folk de vill umgås med. "Åh det är ju så underbart - så mycket fölk i Brunnsparken så dä änte klookt!" Jaa visst är det för härligt hörni! (Om ni inte har märkt så serverar jag er just nu. Betydelse - jag jobbar, härligt va!?"

Skämt å sido - så var det inte alltför illa att arbeta om jag ska vara ärlig. Folk var glada och det var inte helt dött. Jag hade blommor i håret och vid halv sex var vi ute ur restaurangen. Trots arbetsshiften dessa dagar har jag, tro det eller ej, fått en härlig skopa midsommar ändå. I torsdags fick jag sannerligen äkta stämning. Kvällen började med att Anna, jag och Kacka spelade lite ihop för skoj skull och det var lika kul som alltid. Särskilt när vi knappt kunde hålla oss för skratt när vi spelade "Små grodorna" som lät så struttig på fiol och nyckelharpa att man inte kunde hålla garvet borta! Därefter satte vi på oss kransarna i håren, drog på stereon och körde iväg!  På en gård nära Loftahammar där Annas fiollärare Pelle bor, samlades ca 70 spelemän och dit var vi välkomna. Där dukades det upp med bål, middag, fika - massa truddelutter och melodier, sång av olika slag och så dans! Anna och jag jammade lite på våra fioler då folk rullade in i början av kvällen och eftersom folk klev upp på scenen stup i ett sedan under aftonens gång tänkte vi inte vara sämre vi. Med mitt spartanska gitarrkomp och våra vackra sångröster framfördes "Fattig bonddräng". I min hjärna kändes det då som att festlokalen just då blev tystare än i kyrkan, alla har fokus på dig. Det störde dock inte nerverna, fingrarna höll sig i styr och hittade strängarna, vi mindes de sju verserna utan att komma bort oss och kunde pusta ut till väldigt uppskattande applåder efteråt. Det var kul! Klarre på den. Sedan dukades borden av medan folk nynnade glatt på Bonddrängen innan det var dags att slänga runt de lurviga på det nyblivna dansgolvet.

Under självaste midsommaraftonskvällen igår åkte Robban och jag ut till Jennys föräldrars landställe där det var en skara folk och där grillarna var på gång. Två glas vin, svingott grillat och jordgubbstårta - sedan var jag trött som åldringen klockan nio på fredagskvällen. D.v.s. helt bombat slut. Tjugo över elva lämnade broder och jag kalaset och jag somnade i bilen när vi hade kommit nerför täppan. Det var lagom det! Alldeles lagom midsommarafton för den arbetande:) (Så har jag ju inte spytt på kylskåpet denna midsommardag heller, såsom somliga visst lyckades göra förra året...)