fiaelisa

Nu skulle jag egentligen har varit på jobbet. Alarmet var satt på 05.15 och dessutom hade jag varit vaken ett par gånger tidigare. Av med täcket och upp i den 15-gradiga kylan och in i en varm dusch. Dessutom var arbetskläderna nytvättade och kalla och halvfuktiga så de behövde blåsas med hårfönen innan de gick att ta på. Påklädd och frukostäten gav jag mig av kl 6 till jobbet men när jag kom fram var det redan två äldre karlar där... Den ene stod och bytte ut låset på caféets ytterdörr och den andre började förklara för mig att den som är ansvarig för att betala hyran till lokalen hade misskött detta och eftersom hyran inte hade kommit in, stängdes idag caféet. Han poängterade dock att det inte var chefen på mitt jobb som hade ansvar för det utan själva ägarna...men så himla konstigt att det helt utan förvarning plötsligt har gått så långt att caféet plötsligt stängs igen!:O Så..jaha... okej...inget jobb idag alltså! det blev att vända på klacken och gå hem igen. Skapligt snopet! Anna hade svårt att sova framåt morgonkvisten så hon satt redan beredd med tjocka täcket (det som håller oss vid liv:P) här nere i tv-rummet. Torsdagsförmiddagen har istället för jobb bestått av filmer, ett helt paket digestive, frallor och varm saft:) En ledig dag till med andra ord!

Det var det ju igår nämligen. Då bestämde vi oss för att göra något som är typiskt för turister att göra och då rekommenderade tursitbyrån att vi skulle gå till Galleries of Justice - Crime and punishment. I den byggnaden hölls rättegångar och den hade också fruktansvärda fängelseceller och en galje ute på bakgården där hängningar hölls. Tydligen så var det hemsökt också...uuuh... Bra guider var det och det var ruskigt läskigt på sina ställen när man föreställde sig hur det gick till där för ca 200 år sedan. Vi fick också vara delaktiga i guidningen och hade var sitt Convict number. Vi var alltså själva brottslingar med straff. Dessutom fick vi skådespela lite också:) Jag var den skyldige, George Beck som hade satt eld på bl.a. Nottingham Castle år 1832, Anna var mitt försvarsvittne men jag blev ändå dömd till hängning. Det var ju synd. Jag hade tydligen tre medbrottslingar iaf så jag slapp ju hängas ensam!

Efter lunch på Annas jobb så besökte vi också katedralen. Den var stor och fin som katedraler brukar vara:) Nu blev det ju som sagt en till ledig dag och så småningom kanske vi tar oss upp ur soffan;)

Titt så flitiga vi var med kameran igår också!