På det här stället finns det mycket förflutet inristat i väggarna och fatum är att inte minst personalen tillhör väggarnas inventarier. Majoriteten har "ett antal" år på nacken så att säga och då har man varit med om en del. Framgångar, motgångar, uppgångar, nedgångar (dock inga undergångar) men framför allt en jäkla massa gottigheter i form av delikata fikabröd; Sockerbagarens hemgjorda tårtor, fruktskålar, semlor och ckokladkorgar. Nä, sånt därnt! Dä ä då inget å snåle mä! Det är en kultur värd att bevara för pigga upp alla lite extra vissa tillfällen (var och varannan fredagsfrukost). Då berättades det idag att förr roterade kontorspersonalen i vem som alltid skulle ha med sig och bjuda på fika på fredagen. Till en början sades det att det är okej med vad som helst, lite Ballerina-kex eller en vanlig sockerkaka, det är bara som en trevlig grej, något att se fram emot på fredagen.

Aja men det vore ju trevligt tänkte alla och en turordning plitades ner. Fredagarna kom och alltid var det samma förväntansfulla miner som klev in i fikarummet och förberedde sig på att sig "åååh va gott det ser ut" och sedan efter första smakprovet "åååh så gott det var! Hur har du gjort det här!?" Det fanns tydligen i synnerhet EN kvinna som ständigt var särskilt intresserad av vilka ingredienser det var fråga om och hur bakverkat hade kunnat bli så bra. Trots att det en gång endast var en helt vanlig enkel sockerkaka så kom hennes frågor "Det är äkta smör va? Åh det känns att det är äkta smör. Vad är det mer, det är någonting särskilt..? Så god..?" Den försynta som bakat sockerkakan svarar: "Asså.. det är bara en helt vanlig sockerkaka faktiskt..." 

Receptionisten som inte kunde baka förstod såklart att det inte gick att ta med köpt fikabröd och det skulle ju aldrig sluta väl om hon själv tog tag i mjölpåsen. Passande nog fyllde hon år dagen före hennes fredag och en vänlig granne hade stått för att baka en stor utsökt tårta. Det som blev över togs in i fikarummet... 
- Åh, har du bakat den där själv!?
- Ja då.
- Vad är det för fyllning!?
- Äh, lite sylt och så, heh. (Börjar ångra föregående svar...)
- Vad för sylt?
- Några bär sådär bara.
- Så himla god!! Det måste vara svårt att få botten så porös!! Vispade du länge!?
- (Varför i helvete sa jag att jag hade gjort tårtan själv!? Och varför måste hon veta precis allting!! Kan hon nu inte bara äta och hålla käften om nu tårtan var så jävla god!!)

Ribban höjdes då förväntningarna steg, för att inte tala om deltagarnas press på SIN fredag. Ballerina-kex var inte längre att drömma om och inte bara att det skulle vara hemlagat - det skulle vara något särskilt gott... De flesta tyckte att det här mest började bli ett halvjobbigt orosmoment, alla förutom den bakfrenetiska kvinnan. Då kom D-day, ännu en gång var det hennes tur. Hon förklarade att det den här gången var vetebullar med socker på med en särskilt god fyllning som hon hade fått insprängt i bullarna med hjälp av en kraftig bakspruta hon använt.

Nu orkade man inte ens säga men ååhh, utan tänkte, nä, vart fan ska det här sluta? Så slutade den rotationen men fikakulturen har bestått och entusiasmen för när fikaleverenserna kommer. Företaget köper välidgt ofta gottigheter vid födelsedagar, semestrar, avtackningar, bara för att det är fredag eller att bara för att någon är sugen...men särskilt är det fortfarande! Så till den oskrivna regeln: SOMMARJOBBARNA ska ju FÖRSTÅS bjuda på något när de slutar. Det är jag det, på fredag! Ingen press men... jag ska ha gjort det själv, det ska se väldigt smakfullt ut, det ska helst innehålla några särskilda hemliga bak-knep OCH det ska smaka jävligt gott förstås - Jag tror att jag lägger krutet på det sistnämnda trots allt;)