Egentligen kanske jag borde känns någon slags stress av att jag nu har slutat jobbat och inte har något vad majoriteten skulle kalla "vettigt" för mig på ganska så lång tid. Men nej - det känns bara helt otroligt skönt ska jag meddela.När hade man två veckor att bara ta dagen som den kommer? Det var ett braaa tag sedan. Nu kanske en del säger "du hade ju för fan hela juli ledigt" och ja, det hade jag, men det var ju inte så att man satt på arslet och var lat särskilt mycket av den tiden, den tiden var ganska så späckad även om det finns stunder av total avslappning. Hösten blir tid att spendera hur som. (Sedan  är det ju så att jag känner ju mig själv så pass väl att jag vet att det inte kommer att vara många dagar jag inte gör någonting...) Att jag inte har körkortstillståndet känns fortfarande såklart mindre bra... rätt så skit, men, det positiva är ju iaf att jag inte behöver känna ett uns av dåligt samvete att jag inte övningskör:) för jag kan ju inte!! Det dåliga samvetet att jag inte pluggar kan dock infinna sig men det ska jag råda bot på inom snar framtid.

Sysselsättningen denna vecka liksom föregående blir mycket musik! Oscar och jag har spelat och sjungit idag och han är värvad till att kompa på gitarr:) Tackar hjärtligt för det stödjande plinkandet. För mig återstår ett intensivt arbete av inträning av låttexter till lördagen! En sång med mer knasig och oförutsägbar text att försöka memorera än "Det gåtfulla folket" är rätt svårfunnen, men, ack så rar :) Det är många rader som får en att småle.

 
Beppe Wolgers kunde det där med finurliga texter han.


Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland,
och de glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar, hon har en miljon.
Kungen av Träd sitter stilla bland grenar i Trädkungens tron.
Där - går en pojke som skrattar åt snö.
Där - går en flicka som gjorde en ö av femton kuddar.
Där - går en pojke, och allting blir glass som han snuddar.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.


Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka, som sjunger om kottar. Själv äger hon två.
Där vid ett plank står en pojke och klottrar - att jorden är blå.
Där - går en pojke som blev indian.
Där - går Kungen av Skugga runt stan och skuggar bovar.
Där - fann en flicka en festlig grimas som hon provar.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.


Barn är ett folk och dom tillhör ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland
vackra kvällar när månen är gul.
Där går en pojke och gissar på bilar, själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar är magiska skämt.
Där - blir en värdelös sak till en skatt.
Där - blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
Där - finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem.
Alla är barn, och dom tillhör det gåtfulla folket.