Jo, jag läste igenom det jag skulle igår, men ganska snart kände jag att jag ville göra något annat och ringde Elin. Lyckligtvis hade hon eftermiddagen fri så vi sågs i stan och gick en runda och fikade och försökte hitta present! Det var lite svårare än väntat men till slut var presenten inhandlad och otippat nog så köpte jag en riktig finklänning. DET händer inte ofta, men jag skulle ju ha något till mors 50-årsdag som närmar sig, så nu har jag det avklarat! Egentligen var planen att hitta något till denna lördag men men. Shoppingplaner kan alltid brytas för andra roliga ting som kommer emellan. Roligt att hitta en klänning bara sådär! (Blåsa var ordet va? Det har jag ju lärt mig nu.)  

Såg förresten "Bonde söker fru" igår för första gången på år och dar och kom tydligen lagom till speed-dejtingen. Dessa 5 min borde inte vara en alltför lång tid att kunna ha ihjäl och småsnacka lite på, men ajajaj vad svårt det var för somliga...!! Pappa och jag drog bokstavligen filten över våra huvuden för att vi höll på att gå åt under dessa tysta minuter. Där sitter de och tittar spänt på varandra, nervösa så att man nästan kan ana att snart kommer det en svettdroppe i pannan, och det är olidligt att uthärda denna "dejt" för alla parter. (Skulle man förresten inte börja garva som kameraman!? Det måste rycka i mungiporna när de står där och filmar den komiska situationen...) Stackars denna bonde säger jag, ska hon kunna hitta någon karl bland dessa, inte så snacksaliga män..? (Jag hoppas på något slags wildcard för hennes skull)

Här är ju ytterligare ett klockrent exemplet på hur ett härligt första samtal ska gå till. Käre gamle Fredrik, han kan han. Jag tror jag höll på att krypa ur mitt eget skinn när jag fick se det.