En sovmorgon hade suttit fint idag kände jag redan innan jag la mig igår kväll. När jag gick upp och såg mig i spegeln var ögonen alldeles ledsna på mig att de överhuvudtaget skulle behöva öppnas, de var rödsprängda av att jag aldrig få vila tillräckligt länge utan linser... Skulle denna morgon befinna mig i tandläkarstolen kl. 07.50 vilket roade mig måttligt. På gatan utanför såg jag dock ett ansikte från gamla tider som lockade fram ett leende... Möttes så snart jag kom in hos tandläkaren av en så gullig tandsköterska att man inte kunde bli annat än på bra humör, och när tandläkaren kommer in fylldes rummet av ytterligare en trevlig själ. Efter lite trelvigt småprat sätter verkligheten in och krafsandet är igång. Tandstenen ska bort och blodet sprutar. Hade tydligen något som hette "cement" på två tänder också och det hör man ju hur hårt det sitter. Det var dock ett oväntat lindrigt genomförande och betydligt bättre än senast. Efter poleringen hade jag en fantastisk fräschhetskänsla! De hade nog förintat varenda tillstymmelse till bakterie i munnen.

Sedan hade jag tänkt fixa porto till ett brev med alla skatte-papper till England, upptäckte att posten faktiskt öppnade så tidigt som 8 och kliver in och ut hur nöjd som helst över att detta äntligen är gjort! Hinner också med bussen precis lagom. Går på och det är bästa chauffisen! En robust karl med tatueringar. Vi blev kompisar i somras när jag hade lite styr med att betala för både Simeon och mig på mitt kort som hade lite ont om stålar... Han var glad som alltid och till råga på allt kan jag sätta mig bredvid en yrvaken Elin på väg till jobbet. När det är min tur att gå av ropar busschauffören "Hej då! Trevlig helg!" och ler stort! Och jag säger hej då lika glatt tillbaka! Tänk vad ens humör kan ändras på ett par timmar genom trevliga folk som livar upp. Vilken fredagsstart det blev helt plötsligt:) Nu ska jag tända ljus i uterummet, ta en fika och läsa, och jag ska INTE läsa körkortsteori, nej, nu är det fredag och helg för min del.